Vintersorg - Jordpuls lyrics
 |
Tracks 01. Världsalltets Fanfar
02. Klippor Och Skär 03. Till Dånet Av Forsar Och Fall 04. Mörk Nebulosa 05. Stjärndyrkan 06. Skogen Sover 07. Vindögat 08. Palissader 09. Eld Och Lågor 01. Världsalltets Fanfar
Mot dvalans land förflyter dagen
Och dränker beständigheten i skiftande tidvatten En rundvandring innanför naturlagen Som fångade ljuset hos natten Vid rishedar bevuxna av dvärgbjörkar Som bebor både sorg och trängtan Återskapas den kraft som förtvivlan förmörkar Men blott jordens egendomar kan ej stilla vår längtan [CHORUS:] En jordisk cykel ebbar ut Men åvägabringar en början, utan slut Likt skymningsdrömmars harmonik Till flytande tonerna från sfärernas musik Som ekar genom livets härd Och virvlar ut till en främmande värld Naturens blidkande karneval Sveper in oss i sin bländande sal Vi drömmer till stegen av fjällens världsvandring Ett sekellångt strövtåg fyllt av äventyr Med isens rörelse bildas topp och sluttning Ett nytt landskap när morgonen åter gryr Liv och rörelse, lugn och dvala Accentuerade i en dramatisk scen Nu bestryks världen i en brokig färgskala I en sammanslutning av skilda fenomen [CHORUS:] En jordisk cykel ebbar ut Men åvägabringar en början, utan slut Likt skymningsdrömmars harmonik Till flytande tonerna från sfärernas musik Som ekar genom livets härd Och virvlar ut till en främmande värld Naturens blidkande karneval Sveper in oss i sin bländande sal Horisonten syr ihop dessa polariserade strimmor Ordning istället för kaos och kvalm Förlösta mellan stjärnhopars glitterdimmor Medan jag vilar i skuggan av en belövad alm Fantasier sipprar fram, sprungna ur en helhetsönskan Och knäpper på visionens mångfärgade strängar Smyger förbi vinterkylan ut i sommargrönskan Som breder ut sig över fridsälla ängar 02. Klippor Och Skär
[CHORUS:]
En utblick genom världens skiftningsfönster Där alger och lavar skapat mönster På soluppvärmda hällar I vårens ljusa kvällar Då varje älvmynning spolar dess väsen En urtidskarta porträtterad Där varje bränning blir konfronterad Av magra landtungor Och stormars friska lungor Som sjunger om evolutionspjäsen Dolda öar blir till ett olycksöde Där tiden rest sin omvälvande bild Livets flöde i ett vattenflöde Spolar grunden tills rikedom är urskild Som reser ifrån källorna och ut mot havets nåd [CHORUS:] En utblick genom världens skiftningsfönster Där alger och lavar skapat mönster På soluppvärmda hällar I vårens ljusa kvällar Då varje älvmynning spolar dess väsen En urtidskarta porträtterad Där varje bränning blir konfronterad Av magra landtungor Och stormars friska lungor Som sjunger om evolutionspjäsen Tills en stjärnbrandsfärgad horisont återvänt Där navigation sker efter en lysande regent Fyren: som rests långt ifrån nejd och tun Omvälvd av virvelvindens röst, i mörk bordun Som reser ifrån källorna och ut mot havets nåd [CHORUS:] En utblick genom världens skiftningsfönster Där alger och lavar skapat mönster På soluppvärmda hällar I vårens ljusa kvällar Då varje älvmynning spolar dess väsen En urtidskarta porträtterad Där varje bränning blir konfronterad Av magra landtungor Och stormars friska lungor Som sjunger om evolutionspjäsen Som sprider både saltvatten och tång En skärgårdsidyll för dästa sinnens längtan Men karg och öde vid sommarens svanesång När övärlden pyr av vintrig trängtan 03. Till Dånet Av Forsar Och Fall
Med jordbortnötningens utjämnande makt
Danas landskapet efter vågor och vind Det omvandlas med en ihärdig takt Och öppnar beständighetens gallergrind [CHORUS:] Till dånet av forsar och fall Eroderar urberget stilla, men metodiskt Där glaciärer slipat fram bergkristall I den sjunkande landmassan, periodiskt Där bäckflödet skapar som en vittrande kompositör Sprungen ur årstiders konvention Snårskogen höljer denna strömmande skulptör Tills dalgången fårats som en vidöppen kanjon [CHORUS:] Till dånet av forsar och fall Eroderar urberget stilla, men metodiskt Där glaciärer slipat fram bergkristall I den sjunkande landmassan, periodiskt 04. Mörk Nebulosa
En aktör i ett stundligt kretslopp avtecknas som en dunkel mastodont
Och spirar alltmedan stjärngenerationer passerar Dess molnlika väsen döljer solar och bildar en vag horisont Mot evighetsfacklorna där tidlöshet huserar Naturens dolda krafter uppför så ockultation Bland himlakroppars fond där existerandet sjuder Och höljer fjärran galaxer som drivs av idelig cirkulation Där ett outforskat skådespel genljuder [CHORUS:] Hänförd av en mörk nebulosa, Av ljusperceptionens villkor vilseförd En sällsamhet beskriven i dikt och prosa Sköljer över oss med förhemligad innebörd Likt en svallvåg slår den genom sinnenas vintergata När vi druckit ur illusionernas källa Och förlorat tankarna hos stoftmolnens intrikata Väsen, där sanningar är flerdimensionella Ur strålningar född, i mörker skymd Lockar och lurar i mänsklig espri Mot stjärnvävens vida och sprakande rymd Där synkraft fångas av optisk magi [CHORUS:] Hänförd av en mörk nebulosa, Av ljusperceptionens villkor vilseförd En sällsamhet beskriven i dikt och prosa Sköljer över oss med förhemligad innebörd 05. Stjärndyrkan
Våt och kall är hällen
Där min tanke reser mot skyn I den virvlande himlakarusellen Som ledsagar en önskan om självsyn Algol svarar med sin magiska blick Tindrar, blinkar och förtrollar sin gäst I ensamhetens vildmark där tiden gick Och färgade världen obefäst [CHORUS:] En bländade spegling från en brinnande monolit Det tecken som jag alltid skall vörda Blidkar mig med en mysteriös visit Tills alla känslor är vilseförda Jag ömsar minnen från ett fjärran solsystem Och genomgår en metamorfos Likt är värdväxt för esoteriska teorem Som vrider om nyckeln i tidens lås [CHORUS:] En bländade spegling från en brinnande monolit Det tecken som jag alltid skall vörda Blidkar mig med en mysteriös visit Tills alla känslor är vilseförda 06. Skogen Sover
Skogen sover!
Så tystnar åskans aria, dess mullrande jeremiad Och molnarméer böljar ned i en askgrå skenrökskavalkad Som sveper in alla granars lemmar med sin aura, varligt Dessa stilla väsens konturer prålar i ljusskiftningen saligt [CHORUS:] Skogen sover! Snärjd av skenrökens törst Skogen sover! Stilla, ödestung och suggestiv Skogen sover! Av varselgivare, störst Skogen sover! Ändå fylld av pulserande liv Ljudlöst ligger landskapet, blott djurliv hörs lågmält andas Vargars sövande klagotoner när kvällningen så randas Måhända och den örnhamn som råder högt på ett fjäll Och skuggar med väldiga vingar över den friliga skogens tjäll [CHORUS:] Skogen sover! Snärjd av skenrökens törst Skogen sover! Stilla, ödestung och suggestiv Skogen sover! Av varselgivare, störst Skogen sover! Vi kan endast dunkelt ana Ugglornas spöklika läte Som inseglar nattens bana Från sitt månskensomgjutna högsäte Se, där, yviga granars mörka hot Likt svarta torn högt höjda Över martallar med seg pelarrot Vindbarkade och böjda [CHORUS:] Skogen sover! Snärjd av skenrökens törst Skogen sover! Stilla, ödestung och suggestiv Skogen sover! Av varselgivare, störst Skogen sover! 07. Vindögat
Ursprungsrösten sjunger sin självsäkra visa
Och blåser ut ljusspelet i askens skrud Till en lövbädd där det så lämnas att förlisa Medan sommardrömmar skingras mot fjärran longitud Med ömmande kinder möter jag vinden Som ömsom smeker och piskar mitt liv Och blickar mot dess hjärtpunkt intill vygrinden Horisonten, som komponeras av ett fjällmassiv [CHORUS:] Vindögat vänder sig mot havet Som blåses sönder till ett diffust dis Vindögat är födelsenavet Bortom vågbergens skumvita paradis Här föds du av luftströmmars omvandling Med en blick som sargar molnens karavan Likt en formlös ande som genomgår en förvandling Från fridfull bris till rasande orkan En ursinnig virvel blir skylinjens dekor Den snärjer sjö och urtidshav Och mässar som alt, sopran och starka tenor I stormflodens förtrollande och hesa oktav [CHORUS:] Vindögat vänder sig mot havet Som blåses sönder till ett diffust dis Vindögat är födelsenavet Bortom vågbergens skumvita paradis 08. Palissader
Granskogen skänker befästning åt fauna och flora
Liksom tusenåriga växttuvor på en färgsprakande sluttningsmyr Men ett orosfyllt läger för människor, där faror är stora Tills en stockvägg uppförs och ängslan flyr Palissader! En frihet uppbyggd bakom pålverkets täta hinder Innanför barriären, en lägereld som sprakar och glimmar Värme och ljus som härbärgerar och sammanbinder Följeslagare, när dunkelhet bryter solskenstimmar [CHORUS:] Vi bygger milslånga palissader Till värn mot rovdjursnomader För att förtöja och tänja vårt levnadslopp Där stillhet är sin egen spegelkropp Vi reserr sinnliga palissader Men stänger tankars myriader Låsta av ett omvärvt residens Där eftersinnanden stillas och bränns Genom ett stolphål skymtas ceremonier av uråldrig karaktär Där högsätets position grundas i omgärdad flärd [CHORUS:] Vi bygger milslånga palissader Till värn mot rovdjursnomader För att förtöja och tänja vårt levnadslopp Där stillhet är sin egen spegelkropp Vi reser sinnliga palissader Men stänger tankars myriader Låsta av ett omvärvt residens Där eftersinnanden stillas och bränns 09. Eld Och Lågor
En dunkel omloppsbana i utsträckt ellips
Bebodd av flammande kometer Ivrigt jagar de natthimlen mot sin egen eklips Likt ett svart hav av fluorescerande maneter En uppenbarelse i tänkarpannors efterskalv I förgrunden när gamla teorier faller Solvindens lärljungar bevistar vårt himlavalv Med ett regn av förbrända frostkristaller Ett flämtande sken i atmosfärens famn Som kastar ljus över stjärnströdda gäster Ellet ett förebud från domedagens hamn Som dirigerar ödeläggelsens orkester? [CHORUS:] Kometen kommer ifrån rymdernas kapell Kometen kommer och skapar dager utav kväll En reflektionskammare för mina frågor I en skrud av eld och lågor Kometen kommer i villrådighetens tid Kometen kommer och skänker oro, skänker frid Dess levnadsteckning målas av ljusvågor I en skrud av eld och lågor |