Likt dimma den kom med natten
Lätt brusande i trädens löv
Med kyla den tog mig i dess famn
Insvepte mig i dess mörker

Bortom horisonten såg jag eldar brinna
Och himlen reflekterade dess röda sken
I skuggorna hörde jag strider rasa
Och marken var drypande av blod

I min väntan på död såg jag elden komma
slukandes allt i sin väg
I min väntan på död såg jag ljuset falna
Sakta dog det bort

Likt dimma den kom med vind genom skog
Stilla den tog mig till skuggornas rike
Sakta jag slöt mina ögon och dog
lämnandes Guds skapelse...
...det sanna helvetet

I min väntan på död såg jag natten komma
dess mörker omslöt min sargade själ
I min väntan på död kände jag vintern komma
sakta den frös min levande kropp

så ta mig nu, ta mitt liv
Låt Hel bli min boning
Naglfar, ta mig dit...
...där död och stillhet råder

Mighty are the storms in which I breath
Infernal are the powers I possess

Like many times before
I ride a thought of insanity
But far away I see a dawn
A new dawn without a God

And if I'll manage to spread
These wings of an insane mind
And pass the border to another reality

Then I can be free
And forever be my own God

A journey into the unknown
Where only fires paints the skies
Where suffering is the only real
Where I will let my soul rest
Forever...

Sorg, hat och evig vånda
ett liv i ändlös plåga
ingen glädje att finna
mitt liv ska nu få ett slut
jag låter mitt blod flöda
kallt stål har öppnat mina vener

jag låter eggen tränga djupt
då jag tar mitt eget liv
kalla vindar viner runt mig
och regnet piskar min kropp

ett liv i evig smärta nu ser sitt slut
jag tar mitt liv och välkomnar död

kalla vindar viner runt mig
regnet piskar min kropp
jag ser blodet färga marken röd
en strid ström av liv lämnar mig

då livet når sin ände
sorg, hat och evig vånda

Sorg, hat och evig vånda
ett liv i ändlös plåga
ingen glädje att finna
mitt liv ska nu få ett slut

livet har sitt slut

The pagan fires are burning with might
tormented remains of angels sodomized (with evil)
extacy gained through the burning of holy

for years I've been a deciple of thy darkened ways
I've carved the mark of sin into my flesh
for blaphemic glory I've shed blood
the powers of His might have painted my heart black

I spear the holy with perverted disease
I slay the angels and I curse their god
I am starvation, torment, agony, war and pain
I carry the banner of war with lust and pride

I use my body as a blasphemic altar
a host wherein demon soldiers dwell
wherein hellish fires burn
wherein nocturnal powers are unveiled

In each path thee have ever wandered,
the endless sorrow seem to be thy guiding star.
No matter whom or what thou decide to follow;
failure keep scrathing thy soar back.
I am pain, I am the pain in thy every single breath.
I am the pain in thy every single step.
Vain desperation, the straw thou always choose to draw.
Vain desperation, the outcome of thy flaws.

The knowledge comes in death's relieve,
let thyself in the stream of its glory believe.
Thou might find thyself to die alone,
but by the embrace of shadows thou art gathered
amongst the friends of thy own.
Why try to tame the beast of thy own beliefes,
it shalt in solitude then yet live only to snare
thy shattered dreams.

Social psycotic wolves grinning thier deceivful tune,
can ever the peace of thy innerself, be of orderly form?
Thou can not see, thou art by the shadows going blind.
Embraced by the shadows, no will to excist.
Emerging in thy colorful spectrum, seeming so naive to life.
In this very moment, by the command of my hands, embracing shadows...
shalt send thee back to where roots art only to found rot.

Ye art born to wander as living form to be,
though matters of outmost urgency (become thee not at all).
Here within these blackened walls, shadows remain the same.
To me the answer lies ahead, to thee they art beyond an neverending
horizon.
Invoked by the shadows, the ultimate rebirth.

Så som asplöv likt för vinden
Skall den kristna hären oss bedarra
Så som blod i Kristi panna
Skall det goda ljuset för dem falna

Se hur bortom länge frusna ängar
Döden stjäla liv
Märk hur skärseldens nu varma flamma
Smeka korsets nakna hopp
Räds hur pestens farsot härja
och sluta grepp runt kristi männskokropp

Må salighetens röst falla död från skyn
I fallen ängels hand svärdet sitta skall

I skuggan av han som dyrkar mörkret må de våndas
I Kristi land skall människan fjättras i dess tarmar
I månens glans, i blodröd snö skall Jesus dräpas
och så som han skall mänskligheten ondskan möta

I spår av Jesu blod...

Diabolical winds blow cold
Ravens circle in the nightly skies
Summoned are the souls of damnation
As the hour of final war is here

Under mörka skyar, gnistrande stjärnor
drakskepp på rasande vågor färdas fram
spända segel av isande vindar fyllda
på färd mot strid i fjärran land

Likt nattlig kyla, smygande dimma
I skydd av mörker de intar strand
stridsrop skalla, dödsdom nalkas
denna natt då nordisk vrede släpps fri

Denna natt då hednisk ära hyllas
kristet likbål i månens ljus
Denna natt då jesu tro förkastas
mod i strid belönas med död

med vapen i hand och kors runt hals
de intog vårt rike, bestal oss vår tro
nu hämndens klocka för dem klämta skall
klingande svärd ska dränkas i kristet blod

Skrik av plågor kroppar vridna i smärta
kallt stål i mänsklig kropp lämnar spår
Blod nu spillt på helig mark
Kristi rike i skam dränkt av lik

då solen åter kastar första ljus
segel mot skyar hissas och mottar vind
i ödelagt rike, sorg och vånda kvar
i de som lämnas bärande okristligt arv

Denna natt då hednisk ära hyllas
kristet likbål i månens ljus
Denna natt då jesu tro förkastas
mod i strid belönas med död