Otyg - Bergtagen lyrics
 |
Tracks 01. Trollmånens Väg
02. Stentorsröster 03. Galdernatten 04. Skuggan På Åsen 05. Bergtagen 06. Septembersång 07. Vid Skogstjärnan Står 08. Bäckafärden 09. Otygets Tid 01. Trollmånens Väg Music & lyrics by Otyg
"Det var höst och i fjället hörde man ulvens jämmer eka
Mellan de gråmulna klipporna Där många nordmän kämpat för sina liv Och i horisonten, låg solen vid skuggan. Jag stod på bergskammen och skådade ner mot den trolska dimman Den kom svepande uppåt och förde med sig så dystra vindar Det var då, när skymning gick över till mörker, Som jag såg det urgamla bergatrollet Sitta på sin fjälltron och vässa sina grova naglar. Trollet som tar de svaga liven..." Mäktig äro trollmånens väg mot evighetens näste Längs sorgedalen genom granskog bryter den sig fram Månen lyser så dyster och mörk, förstenar svaga själar I fjället, bergatrollets slott, vaknar ur sin sömn Trollet sitter lugnt på sin tron och bär på sinnesfriden Han sett sju ekeskogar växa upp och sedan ruttna ner Månen lyser så dyster och mörk, nu blåser höstkalla vindar I fjället, bergatrollets slott, visar sin verkliga kraft Hej! Skuggor som fått, förseglar dig uti fjället När hammarnatten som förs ut förför han nya liv Månen lyser så dyster och mörk, en färd bland stock och stenar I fjället, bergatrollets slott, kräver nu ett blot Dova toner från ett horn strömmar ner ifrån tronen När daggen faller, solen gått ner så tar de dig in i dröm Månen lyser så dyster och mörk, mot offerkällan det bär I fjället, bergatrollets slott, tjänar dödas själ Hej! 02. Stentorsröster Music & lyrics by Otyg
Norrut vi vandrar mot fjällets topp
Nordan finner den tronande kropp Från fjällrikets lövtyngda grenar Frostprydda löv med marken sig förenar Över den lömska och ändlösa myr Som vises först när dagen gryr Fjällväggen, lockropen ekar Dansande älvor i sällsamma lekar Stormen höga stammar bryter Som faller tungt i dimmans rö Stentorsröster ilsket ryter Över rikets frusna sjö Den mörka trollskog i all sin prakt Min kropp blir sargad av vädrets makt Under den lövlösa fura Moss och jökel, skuggorna lura Det snöklädda fjället präglat av år Sen urminnes tid, majestätiskt står Kölden skall nu ge bjärta Bringar mig den ljuvliga smärta Stormen höga stammar bryter Som faller tungt i dimmans rö Stentorsröster ilsket ryter Över rikets frusna sjö 03. Galdernatten Music & lyrics by Otyg
Andeskuggor glider fram i dunkla vrår
Där ödets drömsyn evigt rår Höj ditt tennkärl, galdernattens tusen år Tränger in i dina ådror Hemligheter från dolda land, dolda hav Förbundna med stormgudens grav Beskyddad av en osynlig mur, som skyddsanden gav En galder knuten hårt i handen Trollrunans makt, dess ändlösa kraft Har ingått i pakt med fädernas ätt Legenden var sann, och lyckan den bar Som tog i famnen I nattens mantel jag insveps på min själafärd Att alstra visdom som gör mig lärd Tystnad råder, midnattstimmans trollkonstnär Träder fram ur gråa dimman Han stillsamt vakar den sfär som knyter blodets band En "hjälpare", ja en tredje hand Bär på galder, och porten till hans glömda land Öppnar sig för mina ögon Hej! Trollrunans makt, dess ändlösa kraft Har ingått i pakt med fädernas ätt Legenden var sann, och lyckan den bar Som tog i famnen Vinden mot sig tills han fått leda frostens år Där ödets drömsyn ännu består Höj ditt tennkärl med drycken av förgångna år En galder knuten hårt i handen Horisonten färgar, lav Den trolska rösten från visdomsgrav Beskyddad av en osynlig mur, som skyddsanden gav En vandring in i evigheten 04. Skuggan På Åsen Music & lyrics by Otyg
En sorgsen skugga på åsen står, bland alla milsvida höjder
I trollskogs rötter han girigt går, men solen sällan skiner nöjder Och ibland stenrösen strövar varg, man hör hur skepnaden ryter En sång av tomhet så kusligt karg, i fjället glistnandet bryter En dyster måne klädd i sorg, danar ner mot dunkla dalar Ett allgångssorl mot den skyars borg, suckar tungt i nattens salar Och fjärran stormar nu dånar hest, och vreda moln sig breder Jag skådar landet dit mången rest, dit alla torpbäckar leder Jag skådar landet dit mången rest, dit alla torpbäckar leder... 05. Bergtagen Music & lyrics by Otyg
En kvinna, ogift var på heder
Men vid ett hornslag skulle du bli Hans vreda trolldomskraft förleder Den långa lidan snart förbi Hon vandrade längs stigen förrädisk och så smal Solen sken på berget och luften kändes sval Hon gick med steg så lätta över sten och rot Höga furor kröktes vid bergets fot Hon var så vacker att skåda Och hon var ljus och len i hyn Med oskuldsfulla ögon blåa Som hade färgats utav skyn Ett hjärta fyllt av längtan en man som skulle få I pinat väder väntar där isen skulle stå På branta backen följde upp mot bergets kam Såg hon ner mot bygden men hon kom aldrig fram Lalalalalalala Den starka Men bergatrollet, in i bergets boning Lalalalalalala Han gick till skogen En ful, förvriden skepnad som på --- skred Med kniven --- att han fick trollet dräpt En kropp så kall och livlös, nu på marken låg En sorg den grep hans hjärta --- såg Hon var så vacker att skåda Och hon var ljus och len i hyn Med oskuldsfulla ögon blåa Som hade färgats utav skyn 06. Septembersång Music & lyrics by Otyg
Ett rike höljt i dimma
En av gudarna given tid Vi skola snart förnimma Den karga vinterfrid Ja, denna karga vinterfrind Frosten skall nu kyla Den mossbelupna sten I en trakt där Fenris yla I månens bittra sken Ja, i månens bittra sken Dimmans röster talar Nu i skymningstid Ligger vit i dalar Natten tar vid I skogens djup hon väntar Den ihåliga fasa Och väcker männens längtan Där de sutto vid sin brasa Där de sutto vid sin brasa En mö så ljus och fager Som lockar med sin sång Men innan det blev dager De mött sin undergång Ja, de mött sin undergång Dimmans röster talar Nu i skymningstid Ligger vit i dalar Natten tar vid Solen tappar sin lyster Nu stundar regn och dis Hösten mörk och dyster På ån den sköra is Ja, på ån den sköra is Tjälen nu framträder Under furans lav De bistra vargaväder Skall bli den svages grav Ja, skall bli den svages grav Dimmans röster talar Nu i skymningstid Ligger vit i dalar Natten tar vid 07. Vid Skogstjärnan Står Music & lyrics by Otyg
Där vid månskogens glänta om kvällar hon går
En förtrollande kvinna med sitt snövita hår Och så fager i blicken, den mest drömlika brud När hon dansar vid tjärnen, där tystnad är gud Nu så sinnrikt hon viskar med en stämma så klar Ner vid vattnet hennes skepnad, skimrande underbar Hon dina lustar belägrar, din skogsfärd hon styr Och snart vilseleder dig ut på sin myr Månskogsälvan lyser av glans Hon tar nu dig med i sin trånande dans Så lömsk och vildögd hon lurar var man Att följa med henne till tjärnen Där i aftonbelysning på myren hon står Och sjunger en trollsång och kammar sitt hår Och med lockrop så sköna hon kysser din själ Och säger att hon bara vill dig väl Men om du vilade dig i alvrum, på hällar och i skog Kan du vara försäkrad att hon ditt liv snart tog Så vacker och harmlös, men ondska hon bär Det ruvar i henne, en mörk atmosfär Månskogsälvan lyser av glans Hon tar nu dig med i sin trånande dans Så lömsk och vildögd hon lurar var man Att följa med henne till tjärnen 08. Bäckafärden Music & lyrics by Otyg
En Olof vandra längs de vägar
Och gärna ville sig lära spela Och för den kunskap, han ville äga Att ta del av sina fingrar stela Han gick till korsväga om kvälla He var en lönnkylig sommarnatt En nu så stillsam månakälla Och med sig hade en skum bekant Där satt en sjöman ner vid bäcka Och smek toner ur sin violin Och gamle --- den galn näcka Han ger en jävelse hårda lin Han tog sig ner för våta hällar Och drog en --- stäm Ja, snart ska vackra toner gälla Det vore risk för ditt liv och lem Jag givo dig en gåva Med konster som jag lär dig Och om du gnid på stränga Så hjälp den aldrig ger mig Då sa han Olof; "He kunn jag lova Att om du lär mig din melodi" Men strömkarln tänkte att du ska sova I mörka vann, i evig tid Och Olof dränktes nu i djupet Och hans toner hördes aldrig mer Nu är hans spelmansliv förlupet Men bäckamannen får nu söka fler Jag givo dig en gåva Med konster som jag lärt dig Du ville gnid på stränga Men tyckt du he var värt det? 09. Otygets Tid Music & lyrics by Otyg
Den arga stormvindar lägger sig ner och kuvade slutar vina
Ekar då hans beslutsamma steg från hemvistet under jord Fruktan den fanns så --- och möter ondska som ej vill sina En osläcktad hunger uti hans bröst, --- i hans ord För dem skall ni bli evigt dömda I mörkrets kalla hålor, leva och dö Har ljusa väsen blivit glömda Han åt alla dem, de saliga djur, den tidlösa onda vitter Med trollkraft han dräper --- ljus, som tillfaller nattens rå I kammaren under jord nu han släpat med sig de döda grytter De --- brutna ulvar hans käft, kryper mot mossan grå I skogars djupa och över dyster hed hör Man vingslag ljuda från bevingad man Som i underjorden levt, griper han som aldrig nämns vid namne Vad driva män --- och för --- spelandes i kraft sig vrider Varthän han skola bära --- liv, för döden ond och bråd Han stillat sin själahunger till fullo när det mot skymning lider En lömsk gudablick i ögat han bär, bevittnar hans grymma dåd För dem skall ni bli evigt dömda I mörkrets kalla hålor, leva och dö Har ljusa väsen blivit glömda Magra oår följer i hans spår, ångest väntar nu när han har fyllt sin buk Den stora kitteln nu i ladugården står, röken stiger nu när brygden sjuder... |